|
Belysningsprojekt
Alvastra klosterruin En mörk höstkväll i oktober sammanstrålade en grupp ljusintresserade i Alvastra för ett seminarium om belysningsfrågor. Hur gör man? Vad ska man tänka på? Vad kostar det? Resonemangen fördes på plats, i ruinen, med en tillfällig belysningsinstallation som bakgrund. – Vår första tanke var att återskapa kyrkan och visa hur den såg ut från början. Vi funderade på att visualisera väggsträckningar och vägghöjder. Men det kändes främmande, ruinen är så ren. Vi gled i stället över till att utgå från ruinen som den är i dag. Historien finns ju där ändå och kan lyftas fram på olika sätt, säger Johan Röklander, studerande vid Ingenjörshögskolan i Jönköping. Alvastraprojektet är en del av Johan Röklanders examensarbete på en 2-årig kurs vid avdelningen för belysningslära. Han och kollegan Jonas Fransson har fått uppdraget att ljussätta ruinen – om så bara för en kväll. – Man måste behandla varje objekt utifrån sina egna förutsättningar. Vi har fösökt lyssna med alla berörda parter och strävat efter att fånga upp de olika synpunkter som finns. Ska belysningen vara för de som åker förbi på motorvägen, de närboende eller turisterna? Syftet med belysningen är att man ska kunna se. Men detta behöver inte betyda att en traditionell, kraftfull fasadbelysning är mest lämplig. Starkt ljus i mörker kan störa det mänskliga ögat mer än det hjälper. Ruinen finns i ett större rum och belysningen ska inte bryta det sammanhanget. I Alvastra är omgivningen mycket mörk. – Det är viktigt att värna om mörkret, världen i dag lider av "light pollution". Och det behövs inte alltid så mycket ljus för att vi ska kunna se. I Alvastra sprang vi runt och testade med olika placeringar och vinklar. Vi måste tänka på omgivningen, och de speciella förutsättningar som gäller i ett fornminne. Vi funderade också på hur folk rör sig. Det kan vi också påverka med belysningen. Inför projektet förde Johan Röklander och Jonas Fransson diskussioner med Riksantikvarieämbetet, bland andra konsthistorikern Ann Catherine Bonnier. En av de saker de kommer att jobba vidare med, om belysningen permanentas, är att med hjälp av ljus förtydliga vilka delar av murverket som präglas av senare förändringar. Belysningsexperimentet väckte många frågor. Bland annat fördes en diskussion under kvällen om högaltaret – eller avsaknaden av detsamma. Flera av deltagarna undrade varför kyrkans centrum inte fokuserades mer i belysningen. Men i så fall måste någon form av objekt föras dit – annars går det inte att belysa!
Belysningsseminariet i Alvastra den 20 oktober: Teknikhistoriker Jan Garnert från Gotlands högskola berättade bl.a. om hur vi har påverkats av ljus genom historien. Professor Anders Liljefors från Ingenjörshögskolan talade om hur ögat fungerar och hur ljussättningen kan anpassas efter det. Riksantikvariämbetet har initierat ett samarbete med Ingenjörshögskolan i Jönköping. Själva belysningsprojektet vid Alvastra klosterruin är en del i projektet Tidernas landskap, som syftar till att lyfta fram kulturmiljöer i Ödeshögs och Vadstena kommuner. För vidare information: Tidernas landskap:
|
|||
+ + +
Tak saknas, och väggarna är inte mycket mer än fragment.
Ändå infinner sig en märklig känsla av intimitet.
Ljuspunkter och släpljus lockar fram byggnaden och får
oss att se den på ett nytt sätt. Belysningen skapar rum
där egentligen inga rum finns.