Kyrkoruinen ligger vid Bergvikens strand. Det är den första kyrkan på platsen. Senare uppfördes en träkyrka och på 1800-talet den nuvarande kyrkan. Stigluckan in till kyrkogården rekonstruerades 1942.

Skogs kyrkoruin, Hälsingland

Nybyggarna i Skogs socken
Skogs socken var tidigare en del av den stora skogen Ödmården mellan Gästrikland och Hälsingland. Sedan stenåldern har man bedrivit jakt och fiske i området, men länge saknades en bofast befolkning. Inte förrän under medeltiden började man bryta jordbruksmark här. För de första nybyggarna var det långt till närmaste kyrka och därför beslutades att en ny skulle uppföras här på en udde i sjön Bergviken, en plats som senare skulle visa sig vara illa vald för ett kyrkobygge.

Kyrkans historia
Genom brev och andra skrivna dokument kan man i stora drag följa kyrkans historia. Kyrkogården invigdes av ärkebiskop Olof Björnsson på midfastodagen år 1324. Från början var kyrkan bara en fyrkantig stenbyggnad. Efterhand tillkom sakristian, vapenhuset och stigluckan i kyrkogårdsmuren. Själva muren fanns sannolikt från början.

Det fanns ett problem med kyrkan på udden. När det var högvatten i sjön trängde vatten in på kyrkogården och skadade byggnaden. I början av 1600-talet övergav man därför den gamla stenkyrkan. En ny kyrka av trä byggdes på säkrare mark, knappt en kilometer söderut.

Skogs kyrkoruin i dag
Efter århundraden av förfall fanns vid 1900-talets början inte mycket kvar av den gamla stenkyrkan. När man hittade en medeltida bildväv – den rikskända så kallade Skogbonaden – i den nuvarande kyrkan väcktes ett stort intresse också för den gamla ruinen. Genom bidrag och frivilliga från orten påbörjades arbetet med att ta fram och konservera de rester som fanns kvar. Muren kring kyrkogården byggdes upp igen. Där den ursprungliga porten stått byggdes en ny efter medeltida förebilder. Också själva kyrkobyggnaden restaurerades.

I den nuvarande Skogs kyrka hittades en berömd medeltida bonad, Skogbonaden, tillverkad på 1200-talet. Den avlånga bilden visar bland annat en stavkyrka. Bonaden finns på Historiska museet i Stockholm. På museets hemsida finns bl.a. ett mycket stort detaljfoto.

I dag får man en relativt bra bild av hur kyrkoområdet en gång sett ut. Det enda som saknas är klocktornet. Exakt var det stod är inte känt. Kanske på den nuvarande åkern sydväst om kyrkan? Åkern kallas enligt tradition för stapelåkern.

Arkeologiska undersökningar
I samband med renoveringsarbeten gjordes också arkeologiska undersökningar i och kring Skogs kyrkoruin. Under det ursprungliga golvet påträffades flera mynt präglade av Albert av Mecklenburg under perioden 1364–1398. Intill altaret fanns en liggande gravsten med en inskrift på latin. Texten bestod av en bön, årtalet 1590 och ett personnamn – Nicolaus Abrahami. Förr var det inte ovanligt att präster begravdes inne i kyrkan. När stenen hade lyfts bort påträffades också ett skelett, men den döde kan inte ha varit en präst. Skelettets längd var bara drygt en meter och i kraniet satt mjölktänderna kvar. Den döde var bara omkring sju år gammal när han begravdes.

Sägnen om rövaren Stigman Sote och Sigrid den fagra
Sägnen om rövarhövdingen Stigman Sote och den vackra Sigrid utspelar sig i Skog under mitten av 1300-talet. Det var här vid den dåvarande kyrkan som de två träffades första gången och blev förälskade. För att vinna Sigrids hjärta berättade Sote att han var utsänd av kungen för att ta fast den ökända rövarhövdingen på Ödmården. Paret träffades ofta, och Sote insåg efter ett tag att han måste sluta med röverierna för att få sin älskade. Han meddelade de andra rövarna sitt beslut. En av dem, Tufve, beslöt att hämnas. Tufve slog sig samman med konungens män och avslöjade var de kunde finna rövarhövdingen. En kväll när Sote och Sigrid satt vid kyrkan vid Bergvikens strand anföll man. Genom att ta Sigrids båt lyckades Sote fly, men Sigrid fick nu veta vem hennes älskade egentligen var. Detta tog hon så hårt att hon föll ned och dog.
     Det finns olika slut på historien. I en version kommer Sote till sin kärastes begravning och kastar sig i sorg ned till kistan. Han reser sig sedan upp och låter sig tillfångatas. En annan avslutas med att Sote lyfter på kistlocket och kysser den döda. Därefter begår han självmord.